Originalbloggen är flyttad och håller på att fixas till och få bilder, men texten finns här.

Datum: måndag 21 mars 2011
Väder: Molnigt, tempertur 22? Fuktig luft.
Plats på jorden: Guangzhou, Kina
Familjebild: Familjen komplett

Gottchaday

Eller dagen vi fick varandra

UNDERBART! Nu är vi fyra! Sitter på hotellrummet vid varsin dator, båda barnen leker vid våra fötter. Äntligen…
Sten Alexander Qiuhan Nyberg.
Så ska han heta. Tror vi. Jo, det får bli så. Eller?
Läkaren som var på den obligatoriska undersökningen sa att det krävs en operation för att hans fot ska bli stabil att gå på men han kan stå och gå med hjälp av stöd. Han verkar frisk i övrigt enligt undersökningen. Matfrisk som sjutton är han! Han är jätteharmonisk och har skrattat flera gånger när vi kittlat och busat med honom. Några gånger har han blivit ledsen, mest över mat och dricks som tar slut faktiskt… När sköterskorna gick och vinkade hejdå var han på gång att börja gråta men vi lyckades distrahera honom. VI är ju vana på ett helt annat sätt den här gången också men visst är de olika personligheter, så klart.
Han babblar på ibland, tydligen på mandarin och inte kantonesiska, vi får se om det stämmer.

30 sekunder innan vi träffar Alexander för första gången:

Vi såg honom faktiskt lite tidigare än tänkt, vid hissen till myndigheterna! När jag såg barnen tänkte jag att det kunde vara honom och av 40 barn som överlämnades så var det han.


Blev inga bra bilder, var ju inte beredd men det här är det första.


På kontoret, hela familjen plus en av sköterskorna


Han är hundra gånger härligare än jag trodde…


Cirka 2 timmar efter första träffen


Bus bus


Traktorer och grävskopa blev en favoritleksak

Vera, tipset om runda “klossar”/burkar var toppen! Båda har lekt länge med dem och de ska få ha dem i badet senare eller imorgon. Hur det nu blir.
Hade planerat att beställa rumsservice men han kändes så trygg så vi gick ett kvarter bort till Lucy’s café och han fick sitta i sele på mig. Självklart ville Devika också ha sele så tack och lov Ninna att vi lånade med oss er!
Nu ska jag gosa med honom innan läggdags och skriva en massa mer papper inför myndigheterna imorgon. Just nu har vi “harmonized period” som innebär att vi har honom på påseende… som om vi skulle lämna honom åter! Never!
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110322

 

Datum: tisdag 22 mars 2011

Väder: 13C, fuktig luft.

Plats på jorden: Guangzhou, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Vår son, nu även på papper

Så kul med alla kommentarer – jättetack!!! Barbro, vi läser dina kommentarer för Devika varje dag, hälsa allas!
Kommer inte åt You Tube från Kina men provar att lägga in en film här. Den visar ögonblicket som vi får Alexander igår. Lite snurrigt på filmen men ni fattar. Stor ord, “This is your boy”… grinar varje gång jag ser det…
Fick ställa klockan på 6 eftersom vi skulle tidigt iväg till myndigheterna, samma ställe som vi fick honom på igår. Idag för att bli förhörda om varför vi vill adoptera honom och intyga att vi lovar att ta hand om honom, ge honom en god utbildning och inte misshandla honom och kränka honom. Det kändes lite som äktenskapslöften, kvinnan frågar och vi svarar “Ja”. Eller “Yes”.


Kommer nu bli vänner för livet

Vår “Buddha-Tore-Skogman” var vaken 2-3 timmar i natt och satt upp som en staty och tittade rakt ut i luften. Devika blev väckt efter tag och har varit otroligt tålmodig i allt över huvud taget måste jag säga. Det blev lite bus och gos för att försöka få honom trygg. Gissa om det var svårt att väcka kiddsen imorse…
Efter frukosten när han åt som en vuxen blev det bilfärd till myndigheterna. Vi har samma chaufför varje dag men Philip bara några dagar till innan han har en annan bokning.


Just skrivit på våra papper med kvinnan till höger, Alexander är nu vår officiellt. “And do you like the baby?” “Yes, very much…”


Philip, vår guide i Guangzhou


Vår slipsnisse no 2 i familjen Nyberg


Familjebild på myndigheten

Myndigheten tog en familjebild men vi kunde inte få den på mejl. Fick köpa den på papper för 35RMB.

Efter myndigheten hade det bokats in ett besök på en porslintillverkning. Vi har ju fått ganska många sådana här besök så Kina har verkligen fått visa oss det mesta av sina hantverk. Och så fläktes plånkan upp igen.
Nu köpte vi två små glasprydnader till barnen. Kvinnan nedan målar INUTI glaset! Otroligt fint.


Här skriver hon in DEVIKA i ett glas


Gammal konst som började på 1600-talet i Kina


Ofattbart hur hon lyckas måla de små konstverken i så små grejer

En annan kille satt och ritade med händer och fingrar några otroliga konstverk. Shoppade givetvis två grejer där också.


Ung mästare

Alexander är inte överväldigad av att vara hos oss även om vi får ett leende och skratt då och nu. Han kan börja gråta om det har med mat att göra några sekunder men sen går det över. Enda gången det varit längre gråt var idag vid middagsluren. Han låg och kastade sitt huvud fram och tillbaka och Devika och jag försökte gosa med honom. Det skär i hjärtat att se det… barn ska inte bo på barnhem, de ska bo i familj!!!
När Devika och jag gosade med honom så vaknade han och gallskrek säkert en kvart. Han hade haft feber i natt och på förmiddagen så jag började nästan göra mig klar att ta en vrålande bebis på promenad till doktorn. Då råkade jag komma på att vi hade Teletubbies på datorn och slog på, han blev tvärtyst.


Alex fick snart sällskap av storasyster.


Och lite snacks på det

Han åt som sagt frukost som en vuxen men efter det har det varit lite. Han har haft feber så det kan ju vara det. Kex och russin går ner iallafall.
Testade att sätta honom på potta, då gallskrek han igen. Lite nervös inför första badet men det gick riktigt bra.


Kul med syrran


Tränar gå med gåstolen

Ärligt talat är hans ben värre än vi trodde samtidigt som vi i vår ansökan var beredda på att ta mot mycket tynge handikapp. Han kan ju inte gå men stå iallafall. Benet viker sig om man försöker utan hans skena. Hårt att se. Förhoppningsvis kommer han bli mycket bättre inom några månader bara av att komma till en familj där han får annan uppmärksamhet än på ett barnhem men en operation kommer säkert behövas för att stadga upp det hela. Vis av erfarenheten med Devika kommer vi kräva snabb operation, jag kan vara riktigt jävlig ibland om jag vill något mycket… Devika fick vänta från december till november för hennes operaton av tummar men så länge tänker vi inte vänta med Alexander.


Vår kejsare kan ju stå bredvid sin syster – som fick Kina-prinsesskläder idag. Och skor som piper när man går och det kan man ju säga är ett av de få inköp jag ångrar…


Igår fanns det inget stopp i lillebror, detta är taget på Lucy´s och han äter Spaghetti Bolognese

Idag åt vi middag på Lucy’s igen med trevliga Moran’s från Seattle. Varken Devika eller Alexander åt mycket så vi beställde vår första doggy-bag i livet. Moran-familijen frågade så coolt efter några lådor och då gjorde vi lika, i Sverige hade vi nog skämts för att ta hem en portion mat men så onödigt att slänga egentligen! Tur var det, Devika åt sin halva (kall…) när vi väl kom hem.


Fräck påse vi fick matlådan i

Vi följde med Morans på deras rum för att kolla in hur de bor. De bor mycket fräschare och lyxigare än vi! Och på samma hotell! Nu förstår jag varför Alison i bloggen skriver att hon är imponerad av rummet och inte vi… de har inte beställt något extra så jag förstår inte riktigt varför det är så, ska kolla med organisationen.
Barnen somnade ganska fort ikväll, förhoppningsvis blir det inga nattäventyr i natt. Det är jobbigt att se när han skakar på huvudet i sömnen… lillgubben…
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110323

 

Datum: onsdag 22 mars 2011

Väder: 13C, fuktig luft.

Plats på jorden: Guangzhou, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Pass & whole sale

Idag gick vi till parken vid Lucy´s för att leka med Gavin och hans familj.


En förskolklass
på promenad. Alla fick hålla i en lina och så ropade de “hello” till mig


I parken, Gavin bredvid Devika, okänd kinestjej i andra gungan

Alexander var inte riktigt på humör så vi gick iväg ganska snart för en lätt-lunch. Han fick “Congee” med kyckling som är kinesisk barnmat. Typ ris som fått stå och koka alldeles för länge med alldeles för mycket vatten. Efter den portionen piggade han på sig.


Congee med mamma

På eftermiddagen åkte vi massa “pappersärenden”, dels inför passet och dels för något mer som jag inte fattade men det var stämplar och foton och hit och dit. Nu är han vår iallafall, även enligt Haag-konventionen och det fick vi papper på.
Guiden följde med oss till en wholesale-marknad för barnkläder. Fyndade kläder: 20 kr för t-shirts 30-40 för jeans. Det blev en säck till barnhemmet (återkommer om det per mejl imorgon Vera!) och några kläder till våra barn.


Lite “dyrare” finkläder till Devika: ca 200kr

Devika hittade också en och annan flickpresent, kanske något till flickorna i Kallax som läser bloggen 🙂
Vi ska åka dit igen men var så vrålhungriga så vi var tvungna att åka hem. När det heter marknad här så behöver det inte vara som jag tänker mig marknad, alltså utomhus, ofta är det ett hus med affärer och i detta fall var det som ett stort köpcenter. Men man fick inte handla av allt som fanns, om man inte köpte minst 200stycken, men det fanns en del ändå.

Ge till taxin om någon mer vill åka dit som är i stan

Middag på Lucy’s igen och sen hem för lite onsdagsmys. Alex har lett och skrattat en del på eftermiddagen, kvällen, så skönt! Han har också velat mata mig och Devika med kex m.m., det känns som vi bondar.
Jag håller på och bli förkyld, Alexander hade feber igår men bara hostig och lite snorig idag. Devika klagar ibland på halsen. Men jag tror det kan vara avgaser och den fuktiga luften också som vi inte är vana vid, det retar nog halsen.


Popcorn och Teletubbies uppskattades av båda


Alexander är glad åt Devikas bus

Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110324

 

Datum: onsdag 22 mars 2011

Väder: 13C, fuktig luft.

Plats på jorden: Guangzhou, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Ledig dag

Massor att berätta men behöver sova. Här är bilder iallafall från vår första dag på länge. Gick från hotellet genom delar av stan och sen tillbaka. Middag på Holiday Inn med härliga familjen Riselius från Umeå-trakten. Anknytningen för framsteg och Alexander utvecklas varje timme 🙂


Quinping-området (apotekarmarknaden). Torkade medicinalgrejer i presentförpackningar.


Torkade medicinalgrejer för vardagsbruk i påsar.


Torkade kycklinglever som var bra för allt möjligt. Ska ätas av människor alltså. Från gatan vid bilarna och bredvid soptunnan.


Lite trevligare, torkade rosenknoppar och andra blommor.


Tomtens parkeringsplats
(uppstoppade renar ? som visar vägen till butik med olika varianter av horn, tror vi)


Krälande levande skorpioner till salu.


Smidigt färdmedel för barn.


Gun-Marie, här skulle du varit! Köpte hostmedicin åt Alex av denna coola apotekare. Bakom henne ligger…


… torkade ödlor och annat nyttigt.


Djurmarknaden. Husdjur, obs!


Valp med tröja.


Jordekorrar, väldigt energiska måste jag säga! Borde haft “sport-inställningen på kameran!


Papegoja. Tror morfar Rolf ångrar att han inte följde med eller hur!

Såg en fruktansvärd sak idag som involverade djur. Råkade ta kort på det för jag trodde det var något annat. Raderade snabbt när jag kom hem. Djuren har det inte så bra här, milt sagt. Vill glömma… och gå med i en djurrättsorganisation!


Ytterligare butiksbiträden som bara plockar upp Devika. Måste sätta spännen och tofsar i hennes hår imorgon, alla plockar och föser undan håret från hennes panna.

Åkte på buffémiddag hos familjen Riselius på kvällen. Rekommenderas varmt! Dyrast hittills men ingenting i svenska mått: ca 200 per person och det fanns allt att välja på. Sushi, kött, fisk, fågel, vegg, bläckfisk, i alla dess former och färger. Världens fruktbord och efterrättsbord. Avslappnad miljö.


Johannes älskar choklad 🙂 och systrarna att mata honom


Och härifrån kommer chokladen! Chokladfontän! Alma-Li instruerar.


Barnen vid fisk-POOLEN med massar feta stora guldfiskar. 10-15m pool…


Där satt vi.

Barnhem och hitteplats imorgon…
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110325

 

Datum: dag mars 2011

Väder eftermiddag: Behagligt mer sol än moln 24 °C

Plats på jorden: Guangzhou, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Barnhem, hitteplats

Var lite orolig för barnhemsbesöket, vi vet ju hur mycket Devika sörjde sin nanny. Ändå valde vi att åka alla fyra, känns viktigt att ha sett det och kunna berätta för honom båda två.
Barnhemmet verkar ha ganska gott ställt men de efterfrågade kläder när jag frågade om lämplig gåva. Vera med familj och vi delade på en klädgåva. Det måste vara nya kläder, de bränner allt bagagnat, och alltså kläderna bär på sig när de hittas. Om barn/lämnande osv. i Kina generellt kan du läsa om på Patricias blogg.


Klädhög


Alexanders rum. Glömde fråga varför så många sängar var tomma. Här har de vilstund och de ligger och lyssnar på barnskivor med engelsk text “ABCD…”


Alexanders säng. Han reagerade med ilska/avighet när vi gick in i rummet så vi gick ut direkt. Dessa kort tog jag lite senare.

Det blev sedan kaos. Devika var på sitt värsta humör någonsin så allt vi filmade hade bakgrundstoner av hennes gnäll. När läkaren skulle visa hur man masserar Alexanders ben ger han honom en hal, rund godis. VA!!! Är det något jag minns från hjärt- och lungräddningen så är det att just aldrig ge det (eller skivad banan!! hacka istället eller bit) eftersom det passar som handen i handsken i luftröret och sen är det kört.
Iallafall ger läkaren detta till Alexander och lägger honom ned. Självklart sätter han i halsen!! Allt var så rörigt m Devika utanför och säkert 6-7 andra kines-hang-arounds så jag reagerade inte så fort. Tyckte dock det var konstigt att han “duttade” honom i ryggen. Han la honom sedan över knät (ett rätt iaf) men fortsatt att dutta istället för som jag lärt mig. Sen tog någon upp honom och då kräktes han (äntligen) och ut studsade karamellen.
Vad händer sen… de ger honom en ny hel jävla tub med godis!!!! Tänkte han fick det som instrument men så öppnade de asken. Då armbågade jag mig in och sa NO NO flera gånger och demonstrativt kastade ut alla på sängen för att markera. Jag vet att alla gör sitt bästa men det här är så osvenskt allting. Trösta med godis och socker och läkare som inte kan hjärt- och lungräddning… suck. Jag var så upprörd ömen försökte säga som ett mantra “de vill väl de vill väl de vill väl”.
Några massagetips senare och lite visningar runt i lokalerna var vi ute igen. Barnen hade förresten TV på lekrummet!


Devika på sitt bästa humör utanför

Flera från “listan” som är för barnhemmet (och snart ska adoptera någon) har frågat om info/foton om vi ser deras barn. Vi fick löfte om att träffa Sydney som hämtas om några veckor. Hon bor i en annan byggnad så vi åkte dit.


De har födelsedagskalas en gång/månad för alla som fyllt år.


Barnbilder på väggarna


En hage i korridoren


Hon som visade oss runt


Sköterskor som äter lunch, pekar åt där Sydney sover


Sydney sover så jag får smyga in med kameran. Föräldrarna får bättre bilder på henne än vad jag visar här så klart.

Inte så långt från barnhemmet är Alexanders hitteplats. Alexander reagerade inte (naturligtvis) när vi kom dig utan satt kvar i bilen och mumsade banan. Patrik gick ut och fotograferade.


Här kanske Alexanders bio-mamma gick och bar honom.
Kanske hon går här varje dag?


Till höger är sjukhuset han lämnades utanför. Exakt exakt punkt vet vi inte.

Vi har fler bilder från barnhem och hitteplats men vi visar inte alla detaljer på nätet.
Idag har syskonkärleken tagit fart… han blir jätteirriterad på Devika när hon sätter sig på mitt andra knä till exempel. Hon blir arg på honom… hej och hå, det här blir kul…
By the way: Läste att Kina åter öppnar upp adoption för singlar igen, men då “bara” för “special needs”, alltså de med någon form av handikapp. Bra för singlar och därför att det finns ett stort behov av speciella föräldrar till dessa barn. Tråkigt dock att det verkar gå trögt för Kina att ändra så att barnen kan få vård i Kina av sina biologiska föräldrar… Nämnde det för guiden, att “…hoppas ni får bättre sjukvårdssystem så ni kan behålla er barn” men han nickade lite lojt, verkade inte hålla med riktigt. Barnhemmet får ca. 35 000kr per barn (från den summa vi betalar som föräldrar) och det håller ju igång lite barnhemspersonal, guider, chaufförer, hotell, turism. Kan det verkligen vara ett skäl till att man inte är så intresserad av en utveckling…?
Nu ska vi ut och äta middag bara vi fyra, nödvändigt att bara vara vi känner vi, det behövs efter alla intryck idag och Alexander sov väldigt oroligt inatt. Nu vet vi också hur de lägger honom så vi kan göra liknande.
Imorgon: Safari
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110326

 

Datum: lördag 26mars 2011

Väder eftermiddag: Behagligt, disigt ca 24 °C

Plats på jorden: Guangzhou, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Djurpark: Chimelong

Turen till djurparken tog en timme i bil. Och då hade vi ändå inte kommit utanför stan. Guangzhou är enormt stort! Och då pratar vi inte om låga hus utan det är enorma höghus efter varandra. Fick också en glimt av världens största byggnad, TV-tornet med sina 600 meter.
Det visade sig att djurparken vi skulle till är Asiens största. Vi fick bestämma oss för några saker att titta på för att hinna det viktigaste. Vid 17.30 åkte vi hem, möra i benen och fulla med intryck.
Idag slog jag rekord i fotografering! 751 foton på en dag 🙂 Har verkligen bara knäppt knäppt knäppt! Filmade lite snuttar med kameran också. Har ju glömt laddaren till videokameran hemma…
Här kommer en bildkavalkad. Jag har allt i extremt hög upplösning (undrar om datorn exploderar snart) men måste alltid skära ned till bloggen för att den inte ska braka. Hoppas det funkar för dig att ladda upp denna sida med ett 40-tal kort, lågupplöst. Om det är stora vita fält: vänta, så laddas det nog upp så småningom.
Vi började med en tur i ett slags safari-tåg. Det var öppet på sidorna men jag tror inte man kan komma så nära de farliga djuren som på t.ex. Kolmården där bilrutorna måste vara stängda. Tyckte jag såg ståltråd (säkert med ström i) lite här och var.

Sen blev det premiär för oss att se australienska djur i verkligheten. Koala och känguru.


Albino-känguru


Vanliga känguru


Koala


Eftersom det var lördag (=mycket folk) ville guiden att vi skulle vara i god tid för showen med de vita tigrarna.


Alex somnade i väntan.


När de skulle börjas var det nästan fullsatt. 8000 åskådare kan det bli!


Svårt med skärpa genom galler men här är några av dem.

Fortsättning följer i del 2.
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110326 forts

 

Datum: lördag 26mars 2011

Väder eftermiddag: Behagligt, disigt ca 24 °C

Plats på jorden: Guangzhou, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Djurpark: Chimelong 2

Fortsättning på bildkavalkaden.


Se men inte röra


Förutom i området där pandorna bor så har denna park flest pandor i Kina (världen?) så vi fick verkligen tillfälle att se flera av dem.


“Red pandas” eller “Lesser pandas”. Aldrig hört talas om förut. Mycket piggare än storkolosserna.

Man kunde köpa mat till djuren och mata dem så vi har matat elefanter, giraffer (klappade också!) och vita tigrar. Coolt 🙂


Patrik & Devika kastar banan…


… till elefanterna.


Jag och Devika matar giraff och klappar.

 


Vita tigrar med ränder…


… och utan ränder.


Det var tigerns år förra året så de hade mycket fokus på tigrar (fortfarande).


Läskigt nära men en glasvägg mellan tack och lov!


Småtigrar


Ännu mindre, bara 40 dagar.


Andra småttingar


Det är så mycket folk i Kina…


Kvällsbondning i badkaret.

Förutom i badkaret så har inte Alex varit så glad i Devika de senaste 2 dygnen. Han blir jättearg när hon är nära mig. Men men, det kommer att bli bättre, det är jag övertygad om, han måste hitta en grundtrygghet först.
Ok, det var några av mina över 700 bilder…
Turistinfo: Entré 200Rmb. Allt ingår då i form av shower men du behöver nästan fler dagar om du vill se allt.  I centrala stan finns ett zoo för 20Rmb med några djur sen får man betala extra om man vill se t.ex. delfinshowen där.
Nu längtar vi verkligen efter noll-dagar så vi kan fokusera på anknytningen men det var roligt för Devika att få se alla djuren på så nära håll. Alex har haft en jobbig natt igen (hade det två nätter tidigare), tror det rör sig om så kallad natt-skräck när barnet sover men är otröstligt. Devika har haft det några gånger. Det kommer av för stor utvecklingsfas och för lite sömn. Det är svårt att hålla sovrutiner när vi gör saker på dagarna som gör att han somnar men så måste vi väcka honom för vi ska in/ut i en bil eller något.
Själv har jag varit vaken sedan 6 för ryggont (kl är 8 nu), härligt med två ungar i sängen men min rygg protesterar.
Idag: Noll-dag med en liten kortare shoppingtur för att fylla upp några måste-behov och kanske något onödigt. Har just fört över 5000kr mer från mitt sparkonto, det går mer pengar än vi trodde. Vi har väl inte hittat (sökt) efter de billigaste restaurangerna och det verkar som alla priser i Kina håller på att höjas (good for them!).
Apropå pengar! Fick veta följande månadsinkomster i dagens Kina: Städare ca 1500kr. Guide/chaufför 4000kr (samtidigt som han sa 100 per dag så jag får inte ihop det). En bankchef kunde tjäna mycket och då var det 35,000kr.
Lägenheter att köpa ligger på i centrala Guangzhou, i snitt, nybyggda nära hotellet 25,000kr per kvadratmeter och sen kanske lite avgifter på det. När safariparken, alltså 45-60 min från centrum, cirka 10,000kr per kvadratmeter.
Hur de får ihop ekonomin här vete fåglarna…
Man behöver inte dricksa här men vi gav Philip (vår guide) 50kr idag på hans sista dag med oss, även om Lily i Beijing var mycket bättre så försökte han sitt bästa efter sin förmåga. Lily förklarade att ”man behöver inte, men om man tycker man har fått bra service kan man ge 10-20 per dag).
Jisses vad de sover övriga familjen! Måste snart väcka dem. Eller inte. Nej, det ska jag inte av egoistiska skäl, det är så sällan jag får vara lite för mig själv… ska gotta mig i det! Eller somna om kanske…?
Minnesanteckningar om kameran (Canon 550D): Har med tre minneskort á 4gb. Har behövt 2 vid barnhemmet och safarin. Glad för extra blixten. Stativet oanvänt, guiden hjälpte till vid överlämningen. Glömde laddaren för videokameran, synd, det blir inte lika skarpt I fotokameran, men det funkar.
Förresten: Vissa facebook-meddelanden kan jag läsa via mejlen men inte alla. Konstigt.
Imorgon: Ledig måndag!
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

 

 

Datum: söndag mars 2011

Väder eftermiddag: Behagligt,disigt

Plats på jorden: Guangzhou, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Shopping

Skulle iväg för att handla våtservetter och kanske kolla lite. Kom hem med en hel del påsar.


Så här mycket har mamma handlat

Är man en tjocksmock så blir det kläder till barnen. Eller skor.

Idag skor.
Ja, ok då, lite skor till barnen har det blivit också. Till Alexander måste vi köpa två storlekar eftersom hans fot med skena behöver större.


De röda piper. Tack och lov går pipet att ta bort…


Efter en timme i affären fick vi ihop två par som ser nästan lika ut så han kan ha en sko av varje storlek


Skenan som stöder Alex ben. Det är en form av klumpfot


Han gillar att ha skenan 🙂

Patrik knorrar att det inte är så billigt och ok, det är ju inte som vi hört talas om men inte kan jag hitta ett par skor för 120kr i Sverige, som jag gillar.
Just ja. En jacka blev det också. Och lite till. Tjoho!


Inte märket “alla” köper i Kina men en jacka som jag gillar

På kvällen var vi på Thai-restaurangen och in kom Alison och hennes familj, trevligt som vanligt!
På thaien sa Alexander “titta” för första gången och han lät också Devika vara på min andra arm när vi gick runt och tittade på saker. Senare på kvällen sa han bye-bye till Teletubbies när de vinkade.
Första ordet kom dock redan dag tre. Pinsamt, men det var “skål”, något vi tränat morgon, middag, kväll…
Imorgon: Lediga! Köpa resväska så vi får plats med lite grejer och börja småpacka. Åker tillbaka till Peking på onsdag.
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110328

 

Datum: dag mars 2011

Väder eftermiddag: Behagligt mer sol än moln 24 °C

Plats på jorden: Guangzhou, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Superväder!

Ni som inte såg en del foton från safarin, prova nu, jag hade inte laddat upp alla foton…
Äntligen blev det sol idag och riktigt skönt varmt! Sådär att man kan gå utan jacka och strumpor men ändå inte att man svettas eller känner att man måste sätta sig och sola. Kineserna markerar tydligt att Alexander borde ha mer kläder på sig om vi har för lite (i deras ögon) så han fick dras med jacka. Stackarn. Han hade ju (vad jag tror det var) värmeutslag när vi fick honom och sim sala bim, lite mer skandinaviska klädlager så är utslagen borta. På ett av korten jag fick från nyår har han nästan svettdroppar i pannan, så mycket kläder hade de klätt honom i!
Så på grund av vädret åkte vi på shopping igen… hoppades att hitta en fake-marknad, alltså kläder med piratkopior, men hotellkillen fattade tydligen inte vad vi ville ha. Kom till ett stort varuhus men det var bara kinesmärken. Hittade ändå några grejer…


Alexander gillar faktiskt att shoppa, han skiner upp!


Supernöjd!


För att inte shopp ihjäl oss blir det lite tvättande på badrummet också

Vilade en stund på hotellet och sen gick vi ut och bara drev på vår ö, Shamian Island. byggnaderna är mycket västerländska och jag tycker ibland att det känns som man är på en semestort i till exempel Spanien. Stötte på Alison, Sean, Gavin och Allegra igen några gånger, nice 🙂 missade åter att ta foton på dem! För mycket att prata om…


Spanien. Jag menar Kina.

Hittade lite presenter i en affär här på ön samt en ny resväska. 350spänn för en Samsonite är ok. De tog 1500 för dem på Samsonite outlet så tänk vilken bra rabatt vi fick här 😉
Det blev baske mig Lucy’s igen, vi har tappat räkningen på hur många gånger vi varit här men det är så enkelt och hyfsat gott.


Devika ville bort till den närliggande lekparken så vi lämnade kvar Patrik och Alexander på tu man hand på Lucy’s.


Lekparken ett stenkast från Lucy’s


Och på vägen dit hittade vi blommor på marken som fallit ner från trädet vilket är stads/provinsblomman för Guangzhou/Guangdong.


Trädet har inga blad, bara blommorna på våren. Undrar vad trädet kan heta? Lichie är för övrigt frukten som symboliserar staden/provinsen.


Sen hände något märkligt. Den här pojken i mitten kommer fram till Devika och ger henne en blomma.

Någon stund senare träffas de i lekparken och Devika ger då honom en blomma. Han tittar på oss och kastar sen blomman på marken och stampar på den flera gånger, lämnar den och går. Hur förklarar man detta beteende för Devika!??!


Jaja, sånt händer, tydligen. Inga sura miner här iallafall.


Kina-flicka som försöker prata med Devika.

Eftersom vädret var så skönt fortsatte vi att gå längs floden “Pearl river”. Lite bilder…


Män som spelar Mahon.


Några av alla tusentals höghus. Skrev hundratals häromdagen men det måste vara tusentals.


Vanligt träd här. Kan det vara lianer?


Palma de Mallorca. Nä, just det, inte det.


Nöjd med kompositionen 🙂

Guiden måste yrat när han sa att förra söndagen var bra bröllopsdag på grund av månen. Vi tycker inte de gör något annat än gifter sig här (Devika tycker det kryllar av prinsessor “oh de är underbara mamma”). Eller plåtas uppklädda som brudbar iallafall. Och plåtas med vänner. Och plåtas för modekataloger eller dylikt.


I parken


Hon bakom skynket bytte t-shirtar och plåtades flera gånger.

Vi flanerade vidare och slank in på hotellet “The White Swan” där många amerikaner som adopterar bor (eller hos “oss” på Victory). Det var nog baske mig det finaste hotell jag varit inne på…


Restaurangen pryds av några svanar


Massor märkesbutiker INNE på hotellet


Och Jade-butiker


Och så det fantastiska vattenfallet med guldfiskar i “sjön”.


Vi drog vidare till Starbucks


Två suktande barn vid bakelsedisken


Patrik gick hem och vi andra gick i slow motion hemåt för jag ville fotografera


En affärsassistent kom ikapp mig, som vi pratat med när vi handlat en hel del, hon babblade som sjutton och verkade lite besviken när jag sa att vi redan ätit middag, hon hade nämligen en hel påse med sig med mat och bodde bara runt hörnet. Urgullig 🙂 Säljarna känns inte alls “hemska” som jag kan uppleva i andra länder, visst vill de sälja, gärna mycket men accepterar alltid ödmjukt ett nej.


Tillbaka på vårt hotell, inte som the White Swan men ok. Alex sover…


Vid hissen gullar Devika med en sovande Alex “Ingen fara, vi är hemma nu”. Hon kan vara så himla go’…

Och jag som tänkte att det skulle bli en liten blogg idag!!!
Så jobbigt med Alexanders sömn… just nu ligger han bara och skriker i sömnen, rullar fram och tillbaka, vägrar täcke och vi får inte ta i honom. Om en stund kommer han tystna om det är som alla andra nätter. Det har varit jättesvårt att natta honom men igår bestämde vi oss att han inte ska få bli tröstad en gång till med kex i sängen… vi har ju förstått att han (alla barnhemsbarn?) får någon form av socker som tröst. I desperation har han fått det även av oss men nu måste detoxen börja. Det slinker ner en och annan glass och yoghurt på dagarna så det får räcka. Så igår var det först lite gull i sängen med båda barnen sen vänligt men bestämt “godnatt” och så satt vi med varsin dator några meter bort. Han grät 3 minuter och så somnade han. Likadant idag. Skillnaden igår var att vi i en timmes tid innan hade försökt alla möjliga andra knep… Så var man tillbaka i småbarnsnattningen igen alltså, Devika nattas hyfsat lätt numera även om hon kan ha någon krångelkväll emellanåt.
Funderar, har Kina också gått över till sommartid? Har så svårt att läsa kinesiska tidningar…
Imorgon: Sista heldagen i Guangzhou :-/
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110329

 

Datum: tisdag 29 mars 2011

Väder eftermiddag: Härligt, utan jacka men någotsvalara än igår

Plats på jorden: Guangzhou, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Sista dagen i Guangzhou

Efter frukosten gick jag och ungarna (så härligt att få skriva plural) till barnrummet på hotellet. Patrik var där igår så Devika fick visa vägen.


3F blev det


Bordtennisbord. Så klart.


Devika älskade att vara där

Alexander börjar så sakta gilla “farter” som ruschkana eller att hissas högt upp i luften, något som gjorde honom livrädd för en vecka sedan. Det går framåt…
Det blev lite shopping idag igen och vi hämtade vår “gratis” kalligrafi hos butiken som Jordon har. Visst är det gratis på riktigt men man lockas ju in och kommer ut och har handlat en hel påse… Hittade en fin födelsedagspresent åt Patrik men den kan jag av naturliga skäl inte visa här.


Jordon var den som slutligen listade ut vad Alexander menar när han säger “Ottowa” och pekar =”där borta” eller “jag vill dit”

Alexander säger även “bye bye” och så har han sagt “pappa” flera gånger före “mamma” (gr!).


Statyer på vägen till parken


Ön är full av statyer, dessa föreställer fotografer.


Massor kineser som spelar ett typiskt kinesspel i parken. Det är en fjädrig grej med fjädrar som kickas mellan varandra.


Middag med familjen Moran


Allegra Moran, så go tjej!


Och Gavin som älskar att le på foton 😉 iallafall den här gången!


Alison älskar att shoppa lika mycket som jag och visar sina fynd.


Mother and daughter


Bye, maybe see you again sometime!

Skrev detta inlägg igår natt, men den engelska versionen. I natt har Alexander inte skjutit bort mig när han har gnytt så jag har fått hålla i honom. Känns härligt! Igår kom också orden “Jag älskar dig” från mig till honom, det överraskade även mig. För mig tar sådant tid och med Devika tog det flera veckor, även om jag hela tiden visste att jag skulle älska henne, och nu honom.
NU far vi tillbaka till Peking några dagar eftersom vi behöver ha visum för Alexander.
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110330

 

Datum: onsdag 30 mars 2011

Väder eftermiddag: Behagligt, vårväder! 25 grader – på rummet…

Plats på jorden: Beijing, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Transfer inom Kina

Det blev dags att ta farväl till Guangzhou och fara till Peking för att få visum till Alexander. Det blev inte av så många saker som jag tänkt som turist i Guangzhou, men vi kommer tillbaka, that’s for sure!


Alexander är fascinerad av min kamera


Jag busar med kameran så får han kolla på displayen. Allt för att trappa ned på alla kex han drar i sig om han får fri tillgång.


Som sagt, mängder av höghus i Guangzhou.


Höghus på vägen mot flygplatsen.


Höghus i alla dess former.


På ett fik vid gaten. Devika möter verkligen uppståndelse i Kina. Här syns några från personalen som nästan kidnappade henne.
Andra gången vi är med om att de som gullar med henne ger henne något, Devika tror hon får det som gåva, men när vi frågar säger de “no no” och tar tillbaka det. Taskigt…

Kände mig rörd när vi satte iväg upp i luften, satt med Alexander i mitt knä och kände mig lycklig. Har ju längtat efter just att ha honom i mitt knä och känna att han finns och nu är det så och vi är på väg så sakta hemåt. Drabbats av lite smått hemlängtan faktiskt. Lite less på att inte kunna laga sin egen mat och att leva i ett rum hela tiden även om vi ofta är ute på dagarna.
Flygresan på tre timmar tillbaka till Peking gick bra. Vi var alla ganska möra, klockan ringde 5 första gången. Vi fick betala övervikt på bagaget, lite surt men men. Hade fattat det som att Alexander också fick ha en väska på 20 kg. Till Sverige blir det dock 46kg var så Börje, tror du måste hyra ett släp för att få hem oss med alla väskor… Vi hade redan lämnat en väska i Peking som väntade på oss på hotellet. Det är shopping shopping som gör det hela…
Framme i Peking slog värmen mot oss! Det var värmare än i Guangzhou! Lily var upptagen med andra turister så guiden Andy mötte oss istället. Han är vass på engelska så vi (Patrik mest) diskuterade ekonomisk politik. Visste ni (Patrik visste så klart men inte jag) att USA skyldig Kina billioner!?!?! Och så är välfärden så olika. Världen är bra konstig…


Andy – toppenkille men vi ska mest driva runt själva på dagarna den här svängen, han fixar visumet själv åt Alexander.


IKEA på vägen från flygplatsen


Alexander busar igen när jag tar kort. Han busar för övrigt riktigt busig hela tiden, något vi inte är vana vid. Devika gör alltid som hon ska, hon är den duktiga flickan. Alexander är nyfiken på allt och lyssnar inte på nej…


Inga bilbarnstolar här inte…


“Pappa,
om du är kung, så är mamma drottning och jag prinsessa.
Lillebror kan få vara Labolina.”

Vi tog en sväng till poolen på hotellet när vi var tillbaka. Devika älskar ju det men Alexander var mer skeptisk och avvaktande på hans premiärtur.
Annars märks det att Alexander gillar musik och sång, han diggar fort när Devika och vi sjunger eller om det är något på TV. Han är som sagt mer busig än vad vi upplevt Devika någonsin vara. Så var det dock inte de första dagarna, då var han jättetveksam när jag försökte uppmuntra honom till att till exempel trycka på en lysknapp. Det blir att man jämför syskonen vilket nog är knas men kan inte hjälpas. Kanske var det ganska bra på hans barnhem ändå, med tanke på att han så fort utvecklas. Han är så go… och det är vår underbara Devika också! Hon finns med hela tiden även om jag skriver mest om Alexander, det är ju han som är ny och mest främmande just nu.
Hotellet… igen 25 grader på rummet. Lily försökte hjälpa oss och det kom till och med en reparatör i blåställ in och vi blev utlovade att det skulle bli 21 grader om en stund. Inget märkbart har fortfarande hänt, det är 24 grader nu. Förra svängen vi var här skyllde de på byggnaden. Nu på “nature winds”. Vad nu det är… blir det inte bättre imorgon så blir det stora klagomuren. Nog för att jag gillar värme men det här är löjligt. Hotellet är för övrigt jättebra gällande service m.m. men nog är det skönt med ett svalt rum…
Igen: TACK för alla inlägg i gästboken, vartenda ett värmer! Både ni som har skrivit bara en gång och ni som skriver flera gånger – jättekul!
Imorgon: Den förbjudna staden och Himmelska fridens torg.
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110331

 

Datum: torsdag 31mars 2011

Väder eftermiddag: Varmt! Fick slänga av oss jackorna vid 11-tiden. Kineserna envisas dock med flera lagar och vi såg en och annan mössa, halsduk och benvärmare.

Plats på jorden: Beijing, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Den förbjudna staden

Vaknade med huvudvärk, kanske inte konstigt med tanke på värmen i rummet. Tack och lov hade det gått ned till 22 grader p morgonen, förhoppningsvis blir det bättre idag men som vi förstod igår så vägrar de stänga av värmen först den 1 maj och det är REGERINGEN som bestämmer det! Har hört talas om detta tidigare, som ett fenomen i Peking, men visst är det otroligt… vilket slöseri med energi!
Idag har vi besökt “Förbjudna staden”. Saxat från Nationalencyklopedin: “Förbjudna staden, det kejserliga palatsområdet i Beijing, Kina, från 1420. Förbjudna staden består av två delar: den norra med kejsarens bostadskvarter, den södra med de tre stora hallarna för ceremonier och audienser. Den siste kejsaren Xuantong (Puyi) bodde kvar i Förbjudna staden till 1924. Palatsområdet är upptaget på UNESCO:s världsarvslista.”
Vanligtvis blir vi faktiskt besvikna när vi går på turistgrejer men det har vi inte blivit i Kina, snarar tvärtom. Muren, Sommarpalatset och Förbjudna staden hade alla tre känslan av “wow-otroligt”. Nu, lite bilder:


Enrén med Mao Tsetung-porträttet


Kinespappa som ville fotografera dottern med Devika


Och så lite kramande. Tack SAS för kronan… den hänger med.


Farbror kines som tar igen sig.


Vakter


Jag och Alexander framför huvudpalatset. Tror vi. Orkade inte läsa i boken om vad varje byggnad var. Boken ja… allt ska man prova att pruta på! “Inside 100RMB, I give you for 80RMB”. Vi betalade 20RMB.
10 gick inte, då gick han.


Lily berättade om dessa statyer som även fanns vid Sommarpalatset. Den kvinnliga har ett barn under sin tass och symboliserar att hon skyddar barnen.


Pappa Lejon håller en rund grej under tassen och detta symboliserar rikedom och välgång.

Jag ville köpa småkopior av de här statyerna i Guangzhou och jag sa till försäljaren (hon som ville bjuda på middag) att “ja, jag vet vad dessa lejon symboliserar, hon står för barn och han för välgång”. Då skrattade hon och sa “You have good imagination madame!”. Haha 🙂 antingen kan hon inte sitt lands symboler eller så har jag blivit lurad. Ibland känns det som guiderna är som i den där indiska boken (Vem vill bli miljonär?) där guiden bara snackar skit för folk är så dåligt insatta ändå.


Intressant motiv att fotografera tyckte jag.


Då började paret tjattra och mena att jag skulle ta även på dem.


Och dessa gubbar ropade tillbaka mig för att själva bli förevigade!


Hm. Det här är nog huvudpalatset, inte den förra.

Det som är tråkigt är att både vid palatset och i Förbjudna staden fick man inte gå in och titta. Istället ska man trängas med alla och försöka ta kort på “inomhus” innanför ett staket och det inomhus är inte ens upplyst så bilderna blir ju därefter. Å andra sidan, med så många invånare och miljontals besökare kan jag förstå att man försöker avgränsa det hela.


Här slåss jag med kineserna för att få en bild av insidan


Här lyckades jag av en slump få en mer upplyst bild

 


Just när vi trodde det var slut uppenbarades kejsarens trädgård


Fina blommor i blom


Nu var promenaden slut, tog nog två timmar att gå genom staden,
den är enorm!


Tror det är vit magnolia?


Hutonger till vänster, Förbjudna staden till höger och vår i luften

Huvudentrén till Förbjudna staden ligger på ena sidan en väg med 7-8 filer och på den andra sidan ligger “Himmelska fridens torg”. Saxat från Nationalencyklopedin: “…Himmelska fridens torg är världens största torg och har varit ett centrum för politiska manifestationer från Fjärde maj-rörelsen 1919 fram till studentrörelsen 1989, då tusentals människor dödades eller skadades. De stora demonstrationer för politisk demokrati som påbörjades i maj 1989 slogs brutalt ned av den kinesiska regeringen, som 4 juni beordrade pansarförsedda arméstyrkor att öppna eld mot de obeväpnade demonstranterna och storma torget. Händelsen medförde att den kinesiska regimen i flera år kom att bli utsatt för stark internationell kritik.
Lånar den klassiska bilden från NE som i sin tur anger STUART FRANKLIN/MAGNUM PHOTOS/IBL som källa:


1989 var årtalet alltså, för upproret då tusentals dödades

På grund av barnvagnar, trappor och feltänk missade vi att gå till Himmelska fridens torg, som vi i och för sig SETT när vi åkt förbi i taxi flera gånger. Får se om vi tar en tur dit en annan dag men vi har ju ett begrepp om hur det ser ut även om vi saknar fotobevis. Eller nja, på detta foto ser ni en tall och bakom den är torget. Så vi har ju nästan stått där eller hur…


En skymt av Himmelska fridens torg till höger.

Patrik var väldigt sugen på Pearl Market så det är klart att jag gav efter. Pearl Market är en stor byggnad med flera våningar av stånd och de säljer väskor, skor, jackor, t-shirts, elktronik och naturligtvis pärlor.

Idag fick jag bekräftat av en säljare (efter en lång förhandling på sju jackor…) att det är fake vilket är tvärtemot vad vår guide Lily bestämt hävdade. Å andra sidan var inte Lily så hemma på Pearl Market, det sa hon själv, hon gillade inte att handla där och pruta så hårt. Vi förstår också att vi betalade för mycket för våra 3 andra jackor vi köpte sist (430 snitt för Peak-jackor). Fortfarande inte 40-50kr som vi hört talas om men nu blev det snitt på 230kr styck för våra 6 Haglöfs/Peakjackor. Och då började de bestämt på 850kr. Vi ska inte ha alla själva… Det blev en Canada Goose till mig i farten för 350kr. Hade tänkt mycket (när jag var hemma) fram och tillbaka, på det rent etiska i att köpa dunjackor (och dessutom piratkopior!) men väl där så kunde jag inte motstå det. Galet!!!


En del av fynden. Eller är det fynd?

Vi träffade på två härliga damer från Avesta som hjälpte oss med taxi (som vi brukar ha otur med). De är “gamla” lärare som arbetar frivilligt på somrarna (och nu när det blivit pensionärer lite mer) på ett barnhem i södra Kina. Jätteintressant att prata med dem och alltid härligt med människor som gör viktiga saker!
Får se om vi åker tillbaka och kompletterar handlandet med något… har ju några dagar på oss.
På kvällen hittade vi äntligen till en riktigt bra restaurang. Tyvärr var inte kameran med (inte ens skitkameran jag köpte förra gången på Pearl market…) men vi ska dit igen så då blir det bilder. Ingen kunde engelska så det var mycket mu, mjau, bää och grymt för att få fram vad vi ville ha (och inte ha!). Sen fick man en stor gryta på bordet som hade en gasspis i sig och så doppade man det man beställt, i den kokande buljongen och så smaskade man på. Jättekul! Patrik fick sin vanliga folköl (haha, det är jättesvårt att hitta starköl här!) men jag fick nöja mig med coca-cola. Jag fattade inte om det var vin eller sprit i de LÅDOR de visade på när jag frågade om vin. Och om det varit vin så skulle det ändå kännas mycket med en box även för en vinälskare som jag. Om några dagar ska vi tillbaka och äta där med ett amerikanskt par vi ska träffa här. De kommer vara på väg mot Guangzhou för att hämta sin prinsessa Sydney.
Jag lovade Devika pommes på Mc Donalds om hon smakade på allt på Hot pot-stället så löftet uppfylldes (hon fick bara plats med cirka 5 strips dock). Åter igen ingen kamera men Devika gör succé överallt. Den här gången var det två pojkar i hennes ålder som ville hålla henne i handen när de gick upp för rusch-kanan, urgulligt! De hade för övrigt pinkhål i brallan (typisk för Kina) så de hade ju lite mer motstånd i ruschkanan. Mysigt…
Alexander spenderade hotpot-middagen med att sortera matbitar. Först i olika tallrikar och sedan på golvet. Han älskar att sortera – allt möjligt! Han hade ingen aptit eftersom hans pappa matat honom med fem mini-bananer innan vi gick. Devika fick bara tre.


Bananstund och Totte-filmer. Alexander kommenterar allt som visas och vill gärna trycka på tangenterna. Devika blir lätt frustrerad.

Ikväll var det svårnattat men av roligare anledning. Jag tänkte att jag ligger med dem i sängen 5 minuter och sen går jag upp. Alexander ville mest killa mig, säga “killikill” och skratta. Devika blev uppspelt och så började de busa med varandra. Så härligt att se eftersom de inte helt hittat varandra än, även om jag vet att Devika så gärna vill. Pappa fick sedan ordning på torpet och så slocknade de på två röda sekunder, kvart i tio…

Glömde berätta att igår på flyget var Alexander helt urgullig när jag sa “Pussa mamma”. Med öppen mun (!) kom han mot mig och slog sina små armar om min hals. Vet inte hur han har lärt sig det faktiskt, måste vara något liknande ord på kantonesiska eller så är det kroppsspråket som visar vägen. Tror ni jag blir lite småkär…
Något har hänt med Patrik. Tidigare är det jag som varit den onde och bestämde med Urax, Raisa och Devika och Patrik har gett efter ganska fritt. Med Alexander är det en helt annan femma! Så märligt, vi har pratat mycket om det och Patrik är själv förvånad över det. Vi tror det är väldigt könsbundet, “pappas flicka” och “mammas pojke”, något åt det hållet. Jag kan tänka mig (men hoppas inte) att jag kan komma bli mer mesig med Alexander än med Devika och Patrik tvärtom. Nu känner jag att så här i början är det viktiga att han ska känna sig trygg, inte att sätta upp benfasta ramar. Även om jag å andra sida tror att barn blir trygga med ramar. Har någon annan känt likadant som läser? Kommentera gärna i gästboken eller mejla nyberg@poden.se
Imorgon: Sovmorgon och bara häcka kring hotellet.
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110401

 

Datum: fredag 1 april 2011

Väder eftermiddag: Riktigt mars/april-väder som kan lura en vart man vill. I går var det ju jättevarmt, idag räckte knappt vindjackorna med fleece under mot kylblåsten (ca 14C) som sedan blandades med regn.

Plats på jorden: Beijing, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Capital Museum

Vi hade tänkt att mest göra ingenting idag. Efter frukost ville Devika öva sig att gå med sitt nya handbagage och korridoren är ju perfekt. Hon berättade för mig vad alla prinsessor heter (har redan glömt!). Detta blev första tillfället (av tusentals) när jag kände att min dotter kan mer än mig 🙂


Och Alexander behöver gå-tränas

När Patrik tog en lunchtupplur surfade jag på Peking och upptäckte att huvudstadens musuem ligger rakt över gatan från vårt hotell så det fick bli dagens utflykt i snålblåst och senare regn.
Vi hade hoppat över lunchen och tänkte äta något på museumet men där fanns endast ett fik öppet. Kändes som i Polen för 20 år sedan, bara några få saker att välja på men sprit fanns det. Vi valde ett paket (!) wienerbröd och kaffe. Brödet visade sig sedan vara något slags skorpor… vilken besvikelse!


Polen 1989. Jag menar Pekings museum 2011.

Själva museumet. Hm, ja, ok för att fördriva dagen men inget särskilt. Vi har ju sett så otroligt mycket på alla inbokade besök vi haft i silkaffärer, jade-tillverkare, porslintillverkare m.m. så det var inga direkta överraskningar. Tyvärr var det svårt att urskilja årtalen på de flesta av skyltarna så det gjorde det ju svårare att tänka “wow”. Lite bilder iallafall.


Kollade inte så noga men tror dessa ingått i Pekingoperan.


En “vagn” för bruden som bärs av människor


Trots att kineserna är relativt små så är kejsardräkterna ganska stora. Tydligen ska det fås plats varma kläder under.


Något svenskt skepp som omnämns “Gotheborg”. Sjönk 1745 och fraktade en massa porslin som ser ut att ha krossats.


Sminkdosa från 1100-1200talet. Så tidigt!


Smycke i jade från 1100-1200talet.

Middagen idag blev på den snabbmatkedja vi hittat och lärt oss gilla. En rätt har varit väldigt fettig/senig men två andra är jättegoda så dem tar vi “alltid”.

Patrik och Devika drog till poolen ett tag och jag och lillebror bondade lite på rummet.
Nu måste jag ta mig an kameran som verkar ha hängt sig på något sätt… hoppas inget hänt, jag har varit så rädd om den! Lyckades till sist få en bild av Alexander med en jättekonstig inställning på kameran.

Hjälp! Min fina fina härliga underbara kamera! Ni skulle se skärpan på korten när jag inte skär ner dem… och ljuset! Blir förvånad hur sällan jag behöver använda blixt, Canon 550D är suverän på mörkare miljö och att inte behöva blixt.
Barbro! Visst är det så, att vi varit med om otroligt mycket på den här resan, helt fantastiskt faktiskt. Vi har lärt oss så mycket om Kina och kineser också. Bland annat så tycker vi att kineser ser otroligt olika ut nu och innan vi for tyckte vi alla såg likadana ut! Märkligt 🙂
Imorgon: Kanske en ny marknad och lite mer shopping? Har ju inte handlat annat är blöjor idag!
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110402

 

Datum: lördag 2 april 2011

Väder eftermiddag: Vårväder

Plats på jorden: Beijing, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Värsta natten i mitt liv?

Inga bilder med Canon-kameran, något har hänt med kameran. Nedan är från “skit-kameran” som jag köpte på Pearl-market, alldeles för dyrt men det var innan vi begripit hur man ska pruta.
Natten till lördag kanske var min värsta natt någonsin. Jag trodde Alexander skulle dö i mina armar.
Det började vid 1 när jag vaknade av ett enormt hostande men han vägrade ta något vatten. Efter ett tag måste jag (vi?) somnat. Vaknar kring 2 av att Alexander ligger och skakar, tänder lampan och han ser ut att ha ett epileptiskt anfall. Det hela pågår, i mitt vakna tillstånd, cirka 3-4 minuter. Ett tag tänker jag förvirrat att han har satt i halsen i igen och gör ett försök till att få igång honom att andas men han fortsätter med sina ryckningar. När kramperna går över är han inte kontaktbar på några minuter, kanske längre. Miljoner tankar far genom huvudet.
Får snabbt tag (Skype) på barnens mormor Inger som är sjuksköterska och hon undrar om han har feber. Nej, tänker jag men så känner jag på honom och han är brännhet. Inger tror då att det kan ha varit feberkramp. Något lite lugnare somnar vi efter ett långt tag och Alvedon till Alexander. När medicinen börjar värka kan ha faktiskt skratta lite och dricker vatten.
Fortfarande chockade och frågande bestämmer vi oss för att jag och Alexander ska ta en lugn dag. Patrik och Devika åker till Yakushaw (!!???) marknaden som sägs vara “den nya Silkmarket”. Känner inte igen Patrik, han shoppar nästan som mig! Köpte 3 tröjor, 2 par skor, 10 barn-dvd och en klocka.
Åter till Alexander. Han och jag tar det lugnt, går till McDonalds en sväng och han verkar må som vanligt. Förutom en envisen hosta. Kontaktar Barnens Vänner som tycker att jag ska åka till sjukhuset. Jag känner mig skeptisk, förlåt kineser, men efter vad som hände på barnhemmet (och min erfarenhet av apotekt i Indien) så vill jag gärna vara på västeländska sjukhus. Guiden George ringer och tycker också jag ska till sjukhus med honom, ett västerländskt sådant. Mormor Inger hör honom hosta och börjar också tycka att det vore bra med en koll.
Ok, George kommer och hämtar mig och Alexander. Vi är borta 3 timmar och är på kliniken 45 minuter, resten av tiden sitter vi i den hemska trafiken i Peking. Då pratar vi tidig lördagkväll, inte rusning! Det är tydligen 5 miljoner bilar i Peking och staden är inte byggd för det. De satsar mycket på allmänna kommunikationsmedel men det räcker ändå inte. Nästa gång vi kommer till Peking kommer barnen vara större och då ska vi definitivt åka mer tunnelbana men men, nu är nu.
Alexander är en riktig surrkuse i bilen men det är på kantonesiska så varken jag eller George förstår honom. Jag ger Alexander torra kineskex för att underhålla honom i bilen. Förstår av George att det inte är bra att ge det vid hosta. Får lite gliringar att jag också gett honom te tidigare. Ok, ungarna har verkligen fått hemsk kost här i Kina men jag tror att vi aldrig kommer kunna mäta oss med kinesernas kärlek att ge mängder med socker till barnen.
Hur som helst, på den exklusiva sjukkliniken, dit bara utlänningar och kinesiska filmstjärnor (typ) går, får vi konstaterat att han har en vanlig förkylning samt virus och luftrörskatarr. Finns ingen bot men vi får någon grej han ska andas in för att hjälpa honom att just andas. Läkaren tror till 99% att kramperna han hade var feberkramp och inte epilepsi, hela förloppet tyder på det. Det känns helt fantastiskt underbart att höra det! Även om Inger trodde det så är det skönt att höra från fler.

Väl hemma somnar vi som stockar och sover hela natten.
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110403

 

Datum: söndag 3 april 2011

Väder eftermiddag: Vårväder, skönt!

Plats på jorden: Beijing, Kina

Familjebild: Familjen komplett


Sista heldagen i Kina

Vaknade med huvudvärk, igen. Men jag brukar ju hade det någon gång varje månad. Asjobbigt… Devika kan verkligen vara gnällig och passade särskilt på när jag hade som minst tålamod. Alexander är som en solstråle och gnäller bara när han ska sova och om man säger nej när han ska fingra på kablar, tangentbord, dörrhandtaget på bilen (läskigt!!). Hans gnäll går över på någon minut medan Devika skulle kunna hålla på i timmar om inte hot och mutar sattes in. Tips på att få bort detta mottages gärna… och nu!
Vi känner oss iallafall inte oroliga för Alexander längre, hans hostande har minskat och han är pigg och kry. Faktiskt ett riktigt charmtroll!
Patrik kan inte få nog av shoppandet, känner som sagt inte igen honom… vi for till den tredje marknaden för Patrik och Devika och den andra för mig och Alexander. Haha, önskar att kameran fungerade, när jag gick bort från Patrik så kunde jag se från långt hur vilken fas i prutandet han var inne i, mycket kroppsspråk från hans och försäljarens sida. En gång höll en kvar hans finger när han försökte gå!
Det är verkligen annorlunda att handla på prut-marknaderna här. Kanske man ska säga tack och lov att inte “last price” står på varorna för då skulle vi behöva hämtning av en tredje bil på flygplatsen! Nu är det två bilar… Det tar ju alltid en stund att handla något, man måste tveka, kalla varandra för skämtare, försäljaren ska alltid säga “you are killing me” och sen kommer man till slut överrens. Ger man ett skambud jagar de inte efter en men jagar de en, då vet man att man är nära att stänga budet.
Herrbutiken Hanzéns i Luleå kommer inte vilja att Patrik åker till Kina igen, idag blev det flera skjortor, slipsar och mer t-shirts. Själv köpte jag mest åt barnen men hittade några riktigt fina blusar för 60kr styck. Otroliga priser…
Devika: “Men mamma, varför vill de att du ska köpa kläder av dem hela tiden, du har ju redan kläder?”.
På kvällen fick vi äntligen träffa Julie och Vince. Julie och jag har fått kontakt via nätet och de hämtar sin Sydney om några dagar, från samma barnhem som Alexander. Vi tog dem till Hot-pot-stället som vi var på häromdagen och det verkade som de gillade det. Vince som just ätit middag kunde inte låta bli att äta så det var nog ok. Devika gjorde som vanligt att vi fick extra uppmärksamhet. Idag kom också en liten kinespojke på cirka 8 år fram och tränade lite engelska med mig, urgulligt! “You don’t have to worry about your boy” var det första han sa, och menade Alexander. Är han synsk eller visste han bara inte vad annat han skulle säga?


Servitrisen fick ständigt visa oss hur man skulle göra. Julie längst in.


Gillar mat!


Vi fick alla klä oss i orange-färgade förkläden


Hot-potten som man doppar sin mat i för att bli tillagad


Vince från Kanade ursprungligen


Som vanligt får Devika uppmärksamhet

Nu sover barnen som stockar. Det har varit jättejobbigt, speciellt för Devika, att inte ha sina fasta rutiner de senaste tre (!) veckorna, hon verkar vara i stort behov av det. Och ovanpå det, fått en lillebror som gör att hon måste dela med sig av sina föräldrar. Inte konstigt att hon gnäller… men jobbigt för mig och Patrik lika fullt! Om ett dygn och lite till är vi hemma och kan få tillbaka vårt vanliga liv igen. Med kryddan Alexander som tillägg 🙂
När jag fått tag i laddaren i packningen, när vi är hemma i Kallax, så laddar jag upp lite bilder. Från skit-kameran jag köpte första gången på Pearlmarket. Betalade 200 för den och det var första grejen vi köpte där. Nu skulle jag betalt max 100. Man lär sig att pruta…
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110404

 

Datum: måndag 5 april 2011

Plats på jorden: I luften mestadels

Familjebild: Familjen komplett


Hejdå Kina!

Tre veckor har gått och nu far vi hem. Vi är positivt överraskade av Kina på många sätt. Egentligen är enda besvikelsen taxi-bilar som inte tar upp oss! Har frågat många men alla ger olika förklaringar. Tror mest på att en del är rädda för utlänningar helt enkelt.
Lämnar hotellet kring 11, lämnar Pekings mark kring 14. Flyger mot Köpenhamn, byter till Stockholm och sedan vidare till slutdestination Kallax, Luleå. Landar kring midnatt och vi har fått be BÅDE farfar och Gun-Marie att hämta för att få plats med oss fyra och vår hemska packning. Har köpt TRE väskor här nere och de är fulla!


Packningen…

Jag forsätter blogga några dagar till, varje dag, för att berätta (och själv minnas) de första dagarna med Alexander hemma. Sen tar min vanliga blogg vid, som är väldigt oregelbunden. Tack till er alla som följt oss! Det är så inspirerande att få positiv feedback!
Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110405

 

Datum: tisdag 5 april 2011

Plats på jorden: Hemma i Kallax, Luleå, Sverige, Världen, Universum

Väder: Solen skiner, ganska mycket snö ligger kvar även om mycket smält undan. Gissar på kring 0C?

Familjebild: Familjen komplett


Livet är UNDERBART!


Hej från Kallax och webkameran!

Min älskade Canon 550D är sjuk. Jag måste tillbaka till butiken efter samtal med Canons support. Hoppas den kan återupplivas… Har tagit 3530 bilder på en dryg månad, sedan jag köpte den. Kan det vara en liten paus den behöver? Bilderna nedan är tagna med webkameran i datorn och från flygresan. Dålig skärpa men härliga motiv.
Har just satt på tredje maskinen tvätt, Devika, Patrik, Alexander sover middag. Vi har väl packat upp ungefär hälften av väskorna. OMG vad mycket det är! Fick ju köpa totalt 3 stora väskor för att få plats med allt vi shoppat.
Alexander mår bättre och bättre, hostar bara några gånger per dag nu. Han får det där han ska andas in för att luftrören ska vidgas men annars är han medicinfri. Efter mitt blogginlägg har flera berättat ett deras barn haft feberkramp, verkar vara ganska vanligt.
Nu har vi haft Alexander två veckor och en dag. Tänkte försöka mig på en summering, även om jag bloggat om det mesta redan.


“Titta!”

Från att de första dagarna inte vilja/våga knäppa på ens en lysknapp så har Alexander utvecklats till en riktig busunge. På planet kändes det långa stunder som kaos, eller när vi varit ute och ätit. Känner ett behov av tio armar för att hinna med att mata, torka, fånga och parera med vad Devika och Patrik pratar om. Vi har till och med behövt banna honom när han fingrar på eluttag och dörrhandtag i bilen. Tack och lov är vi tillbaka till Sverige med alla regler om bilstolar och bilbälten så nu blir bilresorna mindre nervösa. Men det är konstigt det där, i Sverige är jag nitisk med bilstolen och vill dra åt, spänna, gärna ta av jackan när Devika ska åka bil. Utomlands förvinner oron fort och så sitter jag där själv utan bälte och försöker hålla i en vild storbebis vars huvud far tungt hit och dit vid imbromsningar. Så här efteråt kan jag tänka “varför satte jag honom inte i midjebältet iallafall?”. Grejen är att vi började så med Devika i Kina men på många bilar finns inte bälte, ibland hade vi väskor som tog plats och så glömdes det fort bort och det blev en vana att hoppa över bältet.
Han pratar (så klart) fortfarande sitt eget språk vilket är kantonesiska vad än de säger på barnhemmet. Iallafall så förstår inte de som kan mandarin det han säger så vad annat kan det vara. Det verkar finnas någon officiell tanke om att man ska prata mandarin på barnhem men verkligheten verkar vara en annan.

Blev rörd några gånger under hemresan. Gick ju i korridorer och rulltrappor som vi för några veckor sedan gått bara tre stycken. Nu gick jag där med honom i min bärsele, varm och svettig, med matfläckar på de flesta ställen. Men lycklig.
Antingen är han världens coolaste eller så känner han av genom oss att här hemma är bra. Han har fort tagit till sig rummen och kryper fram och tillbaka (och går med gå-vagnen!). Leker med leksaker han hittar, diggar musiken och lyssnar på vad vi säger. Han är inte brydd om han blir själv kvar i ett rum utan kommer när han lekt färdigt. Vilken frihet för oss föräldrar! Devika har bara ganska nyligen (känns det som) börjat ha den coolheten och kunna leka själv.
Syskonen har inte helt hittat till varandra än men lite lite lite i taget. I morse föll nästan en tår när de satt vid frukosten och skålade i te, skrattade och tittade varandra i ögonen. Ljuvligt ögonblick och det händer just i vårt hem. Jag är så lycklig! I filmen nedan ser ni hur Devika matar honom och hur Alexander jollrar på.

Har faktiskt inte loggat in på Facebook än. Har massor att läsa ikapp och flera bloggar som är olästa, många är blockerade i Kina. Får ta en sak i taget. Vi har ju en massa måsten också; registrera Alexander som svensk hos Skattemyndigheten så han får personnummer, beställa tid för “tropiken” (en obligatorisk läkarundersökning av adopterade för att kolla så allt står rätt till) och annat som jag inte kommer på nu på rak arm.

Måste ta och korrekturläsa blogginläggen någon dag, ser en rad felskrivningar och klumpiga formuleringar men nu har många jag minnen nedskrivna iallafall. Är glad att jag tog mig orken varje kväll eller morgon att blogga även om ögonen många gånger stod i kors.
Vågen visar plus 1 kg. Otroligt att det inte är mer! Jag som annars käkar LCHF (nåja, förra året strikt, i år ballat ur totalt) har tyckt i mig socker och kolhydrater varvat med fett. Har njutit…
När barnen vaknar ska vi på en promenad i byn så Alexander får se var han bor. Han måste ju få känna på snö också…
[Och här är lite foton från promenaden vi tog lite senare, till Devikas dagmamma Barbro som bor nära oss]


Devika med Barbro (hennes dagmamma)


Alex i dubbelvagnen


Devika vill bli lång


Alexander skrattar numera när han blir hissad i luften

Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110406

 

Datum: onsdag 6 april 2011

Plats på jorden: Hemma i Kallax, Luleå, Sverige, Världen, Universum

Väder: Snöade på fm. Kring nollan.

Familjebild: Familjen komplett


Ärenden på stan

Snurrigt med svensk och kinesisk tid. Trodde det skulle gå fort att komma tillbaka till svensk tid eftersom vi sov så lite på hemresan men nejdå, jag vaknade 4 imorse och är naturligtvis, astrött nu klockan 21. Barnen verkar dock fort ha kommit in i rytmen även om Devika fortfarande är känslig och lättretlig.


Tränar på att äta själv…

Idag blev det besök på Skatteverket för att ansöka om svenskt personnummer till Alexander. Kvinnan som fick ärendet var snäll och kom ut till bilen där Alexander somnat, för att se att han fanns på riktigt, vilken service!


Nästa resa: Fyra likadana passpärmar

Efteråt lämnade jag in kameran för att se vad som är felet på den, längtar att få tillbaka den… nu använder jag min videokamera och mobiltelefon för att få till bilder. Det blir inget vidare. Ska kolla Tradera senare i veckan och köpa en enklare fick-kamera.
Devika har sovit mellan oss från att hon slutade med välling innan insomningen. Vi har diskuterat mycket om att när lillebror kommer så måste det vara slut med det. En mycket ledsen flicka somnade dock bredvid sin bror i den gamla bäddsoffan som vi gjort till barn-dubbelsäng. Hon sov där hela natten! Vi får se hur det går med samsovandet dem emellan. Alexander far som en propeller i sängen, de kanske behöver varsin säng men vi provar ett litet tag till.


Alexander hatar täcke!

Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110407

 

Datum: torsdag 7 april 2011

Plats på jorden: Hemma i Kallax, Luleå, Sverige, Världen, Universum

Väder: Kring nollan

Familjebild: Familjen komplett


Familjen

Patrik började jobba idag så jag har varit själv med barnen. Nu tittar de på Teletubbies annars har det mest gått i ett. Barn tar tid… frukost, mellis, lunch, mellis, middag och däremellan torka upp mat som hamnar överallt i köket och på åtminstone ett av barnen.
Det stora och jobbiga och tråkiga är att Devika och jag bråkar så mycket. Känner mig helt slut av det, mer än av tidsomställningen. Alexander är som en solstråle och jag skulle så gärna kunna glädjas åt det men det mesta av tiden nu går åt att bli osams med Devika och sedan diskutera vad som hände. Ofta svarar hon att hon inte vet varför hon gnäller eller blir arg. Jag förstår ju att det handlar om syskonomställning, att vi kanske inte helt är tillbaka i rutiner och eventuellt en trotsperiod. Eller jag hoppas att det är det och inte något annat, det är bara mot mig hon bryter ihop och spårar ur, på resan blev det även med Patrik. Innan lillebror hade jag det här kanske två dagar av tre. Nu är det två-tre gånger per dag. Suck.
Och just precis nu var hon helt underbar… jag nejade Alexander att låta bli eluttaget och så sprang hon och hämtade en leksak för att avleda, precis som jag tipsat henne tidigare om.
Småbarnsliv.
Alexander är iallafall en riktig gladskit! Han kan bli arg, ledsen, besviken och visar det men efter någon halvminut eller så, så är det klart och han leker vidare.


Hittar allt möjligt att använda som rullator.
Älskar att samla saker så en kundvagna är ju perfekt!


Gillar sin julklapp som han fick idag

Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

20110408

 

Hejdå bloggen!

Fredag. Det har varit tacos, svennematen från Mexico/Texas. Serverat till min kinesiska son och indiska dotter, av mig som är halvfinne och med barnens ursvenska pappa. Så ser min alldeles underbara, märkliga och på samma gång helt vanliga familj ut.


Från den fina boken “Syster och bror liten och stor” Rabén & Sjögren. Rekommenderas!

Vårt liv kommer fortsätta även om jag kommer dokumentera mindre. Jag är, som jag tidigare skrivit, så glad att jag tagit mig tiden att skriva (nästan varje kväll) men nu kommer vardagen med att tvätta, stryka, laga mat, städa och L E V A så då blir det fortsättningsvis mycket oregelbundna inlägg istället på http://pianyberg.blogspot.com/ och då bara på svenska. Min status på Facebook kommer jag däremot försöka ha på engelska fortsättningsvis, av respekt för alla mina vänner och släktingar som ej talar svenska.
Inläggen är naturligtvis inte hela vår verklighet, fotona visar inte heller allt, det är en tillrättalagd historia, som alla bloggar, det går inte att ge helheten eftersom vi själva inte heller ser verkligheten som den ser ut för någon annan. Om bloggen verkar vara en solskenshistoria så är den det. Bitvis. Bitvis är det ofantligt jobbigt att hitta våra nya roller, främst Devikas nya roll, hon som inte valt detta, inte förstått fullt ut vad det skulle innebära. Jobbigt också att inte ha känt Alexander från hans dag ett, vi förstår ibland inte varför han blir ledsen, eller glad, eller panikslagen. Men det är den här konstellationen vi valt att leva med, vi vuxna. Det kommer att bli bra, jag vet det.
Vårt liv kommer fortsätta på ett nytt sätt än vad vi är vant oss vid de senaste sex åren. Dels är vi nu fyra medlemmar med olika behov. Men en annan stor förändring kommer vara att nu är ett stort livsprojekt slut. Vad ska vi nu ha för mål? Kanske kommer vi vara för sysselsatta med vardagen för att sakna framtidsprojekt men det kan också innebära en känsla av tomhet. Bonusen är att vi nu är fria att planera SJÄLVA, vi behöver inte längre tänka “Oh, jag vet inte om det går, då kanske det blir adoptionskurs, barnbesked, resa, möte med soc. Eller inte.” Nu får vi bestämma själva vad vi gör, vår familj är komplett! Sånär på en och annan kanin, akvariefisk, hamster, vandrande pinne eller katt…
Nu finns fler foton tillagda på följande datum:

  • 2/4 Värsta natten i mitt liv?
  • 3/4 Sista heldagen i Kina
  • 4/4 Hejdå Kina!
  • 5/4 Livet är underbart
  • 6/4 Ärenden på stan
  • 7/4 Familjen

Idag säger besöksräknaren att 2201
besökare har läst på sidan sedan publiceringen den 13 mars 2011. Igen, TACK för alla kommentarer till bloggen som jag/vi fått personligen, via gästboken, facebook eller mejl. Alla värmer, var och en! Det har varit roligt att få dela med mig av vår berättelse. Tack också för ljuva blommor och presenter, det blir roligt att spara och visa Alexander att många hälsar honom välkommen till Sverige. Vi hörs på andra sätt fortsättningsvis. Tack för mig!


22 mars på Adoptionskontoret i Guangzhou

Pia Nyberg signatur
PS. Du kan inte kommentera varje enskilt inlägg men vi uppskattar verkligen om du skriver en rad i vår gästbok.

 

Följ mig gärna på   eller